Har du blivit sjuk eller skadat dig? Då kanske du inte kan jobba lika mycket som du brukar, eller inte alls. I princip alla behöver sjukskriva sig någon gång i livet, oavsett om det handlar om en vecka eller ett år. Det görs hos Försäkringskassan, men vad är det som gäller egentligen? Villkoren ser olika ut beroende på om du har ett jobb eller inte och hur länge du behöver vara sjukskriven och. I den här artikeln reder vi ut begreppen.
Sjukskrivningen ska hjälpa dig att bli frisk och börja kunna jobba igen
Alla blir vi då och då sjuka och oförmögna att arbeta och leva vårt vardagliga liv. Det kan handla om en förkylning, en utdragen coronavirusinfektion eller en slitskada från ett hårt fysiskt arbete. Det kan också orsakas av andra typer av olyckor på eller utanför arbetsplatsen.
Oavsett vad som hänt kan det innebära att vi under en tillfällig period kan behöva sjukskriva oss och få ekonomisk hjälp under tiden vi tillfrisknar och sakta kan återvända till arbetsmarknaden. En sjukskrivning är ett hårt slag för individen, som ofta kan må dåligt av att gå hemma utan att kunna jobba. Det är ofta en tuff period för den drabbade, men det är viktigt att komma ihåg att det finns sätt att må bättre av och hjälp att få.
Försäkringskassan är den myndighet som har hand om och betalar ut den så kallade sjukpenningen. Reglerna och villkoren är olika beroende på din arbetssituation och hur pass sjuk du är.
Sjukskrivning för dig som har en anställning
Det här gäller för dig som har ett jobb och blir sjuk och därmed inte kan arbeta. Är du egenföretagare gäller något andra regler. Läs mer om vad som gäller för dig på Försäkringskassans hemsida.
De första två veckorna
- Den första dagen ska sjukdomen anmälas till arbetsgivaren enligt de rutiner som arbetsplatsen har. Ingen lön utbetalas för den dagen, ett så kallat karensavdrag görs.
- Från och med andra dagen fram till och med arbetsdag 14 betalar arbetsgivaren ut sjuklön som är lika mycket som 80 % av den ordinarie lönen.
- Efter sju arbetsdagar ska ett läkarintyg visas upp för arbetsgivaren, för att denne ska fortsätta med utbetalningen av sjuklön.
Efter två veckor
- När 14 arbetsdagar gått går ärendet över till Försäkringskassan. En ansökan om sjukpenning ska då lämnas in till myndigheten, som också samlar in uppgifter från läkare och arbetsgivare innan ett beslut tas.
- Hur mycket man kan få i sjukpenning beror på hur stor lön man haft, om ens arbetsgivare är privat eller offentlig eller om man är egenföretagare eller student. Även förekomsten av kollektivavtal spelar in, samt om man är tjänsteman eller arbetare. Slutligen kan en privat försäkring exempelvis i form av en sjuk- och olycksfallsförsäkring hjälpa en att förhöja den månatliga sjukpenningen från Försäkringskassan.
- En sjukskrivning kan göras till 100 % eller till en viss procentgrad, exempelvis 25 % eller 50 %, allt beroende på ens förmåga. Bedömningen görs av Försäkringskassan utifrån de uppgifter som lämnats av ansökaren, arbetsgivaren och läkaren.
- Man kan om möjligt också tilldelas andra arbetsuppgifter, som är mer anpassade efter sin aktuella arbetsförmåga.
- När tre månader gått följer Försäkringskassan upp och gör en ny bedömning av sjukpenning och arbetsuppgifter som är passande för den sjukskrivne.
- Det förs hela tiden en dialog mellan den sjukskrivne, arbetsgivaren, Försäkringskassan och läkare.
- Efter sex månader görs en ny bedömning, där man antingen börjar fasas tillbaka till arbetsplatsen, får erbjudande om ett nytt jobb som är anpassat efter ens förmåga eller fortsätter med sin sjukpenning utefter riktlinjer från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
- Det kan också vara så att man bedöms kunna jobba och därmed inte får någon mer sjukpenning, trots att den sjukskrivne inte tycker sig kunna jobba ännu. I det fallet ska den sjukskrivne också kontakta Arbetsförmedlingen för att man ska ha möjlighet att få sjukpenning igen.
Utan kollektivavtal har man inte rätt till sjuklön
Långt de flesta arbetsgivare har ett kollektivavtal, som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fackförbund om vilka rättigheter och skyldigheter som arbetstagarna har. Det är det ramverk som finns att förhålla sig till, exempelvis när sjukdom uppstår, och slår då fast att arbetstagaren har rätt till sjuklön och sjukpenning.
Saknas kollektivavtal på arbetsplatsen innebär det dock att arbetsgivaren inte har någon skyldighet att betala ut sjuklön till arbetstagaren. Den sistnämnde ska då själv ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan från sjukdag 1.
Sjukskrivning för dig som inte har en anställning
Om du är arbetslös och är sjuk så att du heller inte kan ta ett arbete kan du också få sjukpenning från Försäkringskassan. Du ska då vara inskriven hos Arbetsförmedlingen och ha arbetat tidigare i ditt liv så att du har en så kallad sjukpenninggrundande inkomst.
Precis som för anställda så kan man få sjukpenning i olika grader upp till 100 %, och den motsvarar 80 % av ens tidigare inkomst, dock endast maximalt 543 kr/dag.
Föräldraskap och sjukskrivning
I samband med en graviditet är det inte ovanligt att den födande personen kan få besvär och behöva vara hemma redan innan barnet föds.
Normala besvär som exempelvis trötthet och ryggont är inte tillräckliga för att anses som en sjukdom som man kan få sjukpenning för. Vid sådana problem måste man vänta till 60 dagar före den beräknade förlossningen, då man kan börja få utbetald föräldrapenning.
Om besvären är värre och bekräftas av en läkare kan man däremot få sjukpenning redan innan det. Det finns också möjlighet att söka om så kallad graviditetspenning, som betalas ut till gravida med fysiskt krävande och/eller riskfyllda arbeten som gör att de inte kan arbeta, och där det inte finns möjlighet till omplacering med andra arbetsuppgifter.
Fler kvinnor än män sjukskrivs på grund av stress
En vanlig orsak till sjukskrivning är stress och psykisk ohälsa. Enligt en rapport från Försäkringskassan står det för mer än 40 % av alla sjukskrivningar som görs. Dessa typer av sjukskrivningar leder ofta till längre perioder där den sjukskrivne är borta från sin arbetsplats. Stressrelaterade sjukskrivningar är också mer än 40 % vanligare hos kvinnor än för män, och det är ofta personer i yngre medelålder som drabbas. När det gäller äldre personer ökar risken för sjukskrivning efter 50 års ålder, och då är det främst i form av slitskador efter långa arbetsliv som visar sig.
Förändringar under coronapandemin
De senaste åren med deras världsomfattande pandemi har också satt sina spår i regleringen av sjukskrivningar. Fler har tvingats till kortare eller längre sjukskrivningar, och därför har det gjorts enklare att få sjukpenning. Den hårt belastade vården har dock haft problem med att erbjuda tillräckligt med resurser till att hjälpa de sjukskrivna som behöver stöd i form av rehabilitering att komma tillbaka till arbetsplatsen.
I takt med att kurvan planats ut, fler har vaccinerats och samhället öppnat upp så har dock flera av de här tillfälliga villkoren återgått till det normala. Den 1 oktober 2021 försvann många av de särskilda ersättningar som betalats ut, exempelvis till personer i riskgrupp som inte kunnat arbeta, och det tillfälliga undantag om läkarintyg som gällt togs också bort. Några särskilda regler gäller dock fortfarande, exempelvis att föräldrar till allvarligt sjuka barn kan få ersättning för att vara hemma med barnen. Ett annat undantag är att de som ansökt om sjukpenning och fått uppskjuten rehabilitering också får uppskjuten bedömning av ansökningen, som ett sätt att göra bedömningen mer rättvis.
Läs om aktuella villkor på Försäkringskassans hemsida.
Q&A
Hur får jag pengar från Försäkringskassan när jag blir sjuk?
Kolla med din arbetsgivare om du har rätt till sjuklön. I så fall får du det utbetalt under de 14 första sjukdagarna. De sista sju dagarna ska du också ha ett läkarintyg. Är du sjuk längre än 14 dagar ska du anmäla detta till Försäkringskassan för att få sjukpenning.
Hur mycket pengar kan jag få när jag sjukskrivs?
Det beror på din normala lön, vilken typ av arbetsgivare du har, om det finns kollektivavtal, om du är tjänsteman eller arbetare samt om du har någon privat försäkring. Normalt får du dock 80 % av din normala lön, men inte mer än 810 kr om dagen.
Vad händer om jag inte får några pengar från Försäkringskassan?
Om det bedöms att du inte är tillräckligt sjuk eller att du kan klara av ett annat typ av arbete kan du få hjälp av Arbetsförmedlingen. Om du tycker att bedömningen är fel så kan du vända dig till ditt fackförbund, som är specialiserade på att hjälpa och främja sina medlemmars rättigheter.
Kan jag få sjukersättning om jag är timanställd?
Ja, men vilken typ beror på din arbetsgivare. Erbjuder den sjuklön så får du det de 14 första dagarna innan du kan söka fortsatt sjukpenning hos Försäkringskassan. Om du inte erbjuds sjuklön måste du vända dig till Försäkringskassan och ansöka om sjukpenning från dag 1.